reallity check

okej, pratade precis med Stazja på skype, hon är i paris och jag är inte där och det är så sjukt fel.
Jag och Stazja kom så nära i New York och har kännt varandra så länge och det är så jobbigt att inte kunna prata med henne varje dag som i New York.
men men vi pratade ett tag och sen fick jag veta saker jag inte ville.
Som att J och E hade haft en natt ihop igen, ingen vet vad de gjorde men de hittade dem sovandes hemma hos E. och ja jag vet, det var utan kännslor allt från min sida men just hon, de var ju henne han lämnade för mej. det känndes ju lite. Så nu kan han ju inte räkna med att jag ska vara trevlig när jag kommer tillbaka till New York, kan hänga  med M och E eller A istället. det blir fint vilket som.

satt ute med godnattciggen och tänkte på detta länge och kom fram till detta: det var jag som inte ville ha något förhållande, det var jag som ville hålla det till bara en 'sak' det var jag som lät honom göra vad han ville. so screw him.

men så lätt är det inte när jag ser bilder av J i mitt huvud. hur fel det ser ut. för hur fel hon är med honom. ooh.

slutsats, jag ska vara singel och göra som samantha, dont think just fuck. känslor är förmycket för mej. och jag kan inte ha känslor för någon för jag är aldrig på samma ställe mer än några månader i streck. det räcker med att jag måste sakna min familj och mina vänner hela tiden.

Måste nämna nu, efter jag sett Filmen Factory girl x antal gånger, att Edie Sedgwick är en av de vackraste människorna någonsin. Hon är en stilikon och har en så sjukt fin personlighet. Filmen rör mej djupt och att se henne brytas ner så är verkligen hemskt.

oh ja just det jag, jag ska Stazja pratade lite om detta när vi var i ny, och det satte sej verkligen i mitt huvud.
vi är verkligen så negativa hela tiden vi har alltid något att klaga på eller störa oss på. men vi var i ny, vi hade varsin toyboy som betalade allt åt oss och tog hand om oss, vi var vip på alla clubbar hela tiden. vi är modeller, vi får betalt för att ha på oss designers kläder och att vara med i tidningar. vi är smala och behövde vi något behövde vi bara säga till agenturen så fixade de det.

och ändå klagar vi.

detta skrev jag inte för att skryta om hur mitt liv är utan för att det är helt galet hur vi ändå kunde hålla på som vi gjorde. antingen var det för varmt eller för kallt eller så var det för tidigt eller försent eller att vi inte hade tid att sitta ner för lunch pga castings eller jobb utan att vi fick ta take away. så bara så ni vet hur mycket jag än klagar så vet jag bak i huvudet att jag har det bra.

nu ska jag väl sova kanske

x emma k.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0